Får väl börja idag...
Ja, jag får väl börja idag när jag ändå har ångan uppe.
Klockan närmar sig tolvslaget, eller a det är ca 28 minuter kvar. 28 minuter, hum kan kanske andvända det i detta inlägg. Jag tänkte ju skriva lite om mig själv så om hur man som liten trodde det var bus enkelt att komma till elitserien i hockey, eller NHL bara man ville så gjorde man det liksom. Det kanske är så, men viljan måste vara stark och viljan måste föda en enorm tränings vilja, och medföra väldigt mycket tur, som man dock oftast förtjänar.
Men jag vet egentligen inte vad jag ska skriva om det mer än att man misslyckats. Men det finns ju annat här i livet, det är väl ändå inte allt, möjligheterna är många.
En man kan tänka sig att han verkligen ville, ville visa omvärlden något det var Per Ledin. För er som inte vet vem han är jag rekomenderar att googla lite snabbt på honom, eller helt enkelt titta och läsa om hockeyn den närmsta månaden, ni kommer att finna vem han är.
Men i alla fall, jag tänkte ju i alla fall berätta om historia som jag varit med om med denna karl. Det var ett tag sen nu faktsitk, när jag tänker tillbaka är jag osäker på när exakt, jag har ju endel minnen som berättar om när det kan ha varit i tiden. Men låt oss tippa att jag gick i 7an-8an året måste då varit något säger mig 2002 men jag tror det var närmare 2003 eller om det kanske var 2002 men att det var säsongen som avslutades 2003. Skit samma i alla fall, jag och min polare (vill inte lämna ut någon direkt, jaja per ledin men han är offentlig ni förstår.), låt oss kalla honom "Mattias". Han var ett Frölunda fans av stora mått, om jag inte mins fel hade han säsongsbiljett eller skaffade säsongen efter. Han visste i alla fall hur man skulle träffa alla stjärnor innan matchern(inte för att det är svårt men ändå) så matchen emot Luleå så skulle jag följa med, och Målvakt som jag är tyckte jag att den där unge lovande målvakten Daniel Henriksson var intressant, och jag ville nog allt ha hans autograf. Vi gick till stället där vi visste att dom skulle värma upp och väntade, det tog sin lilla tid så vi frågade någon om dom kunnde hämta ut honom. Vi fick svaret att han var på väg ut. det gick en liten stund, så plötsligt kom han, vi tog honom direkt när han och någon annan kom ut och bad honom skriva autograf varpå den andre frågade, "kan jag också få skriva"? vi tittade på varandra jag och "Mattias", man kunnde ju inte bara säga nej eller?... Så lite tveksamt sa vi Ja och lämnade över pappret till denna okända person. Vi tänkte inte mycket mer på det, mer än att "vi får kolla om han är bra sen under matchen". Väl på matchen gör han mål och vi skrattar lite ironiskt, tror det var Luleås ända mål också.
Tiden gick och vi tänkte inte mer på honom, Henriksson gick till Färjestad. Jag berättade för några av mina Färjestads anhängare om att jag hade hans autograf, vilket var lite coolt. Tiden gick och jag och "mattias" hördes inte av på ett tag, eftersom jag flyttade mm. tror det var när jag började på Gymnasiet som "Mattias" skrev en dag på Msn, han frågade om jag mins dagen mm, och så klart gjorde jag det man glömmer inte en sånn grej liksom.
Då han sa jag kollade på autografen förut, och till min stora förvåning så ser jag att det står Per Ledin, jag var lite chockad då, det man hörde av honom nu var att han var en buse, och han var rätt så känd. Haha där har ni en lång och sann historia, en kille som gick från okänd norrlänning som bad om att få skriva autografer, till en kille som idag betyder oerhört mycket för sin nuvarande förening. Han är i skrivande stund ledande i den interna poängligan i slutspelet i sitt nuvarande lag HV71, bara en sådan sak... Andreas Jämtin (vet ni inte vem han är rekomenderar samma sak som med Ledin) att det var den största vinnar skallen han visste. Kanske är det därför han lyckades också, han vände den till något bra han gjorde något med den. Så glöm inte alla kan lyckas, vänd det som är posetivt och negativt till er fördel! (Det som är posetivt behöver inte vara till din fördel om du inte kan utnyttja det...)
// Timmie. Nu är klockan än närmare tolvslaget, och jag ska väl sova. Ha det gött haj...
